Acne vulgaris, även känd som akne eller finnar, är en kronisk inflammation i hudens talgkörtlar som resulterar i överproduktion av talg. Sjukdomen kännetecknas av förekomsten av komedoner och papulopustler med varierande grad av inflammation.
Akne kan förekomma i alla åldrar men är vanligast under tonåren, där 15-20% av ungdomarna drabbas av medelsvår till svår akne.
Orsaker
Forskning har identifierat fyra bakomliggande orsaker till akne:
- Ökad talgproduktion: Talgkörtlar producerar mer talg än normalt, vilket kan leda till igentäppta porer.
- Abnorm keratinisering av talgkörtelns utförsgångar: Cellerna i porerna klumpar ihop sig och bildar proppar, vilket leder till igentäppta porer.
- Kolonisering av Cutibacterium acnes (tidigare kallad Propionibacterium acnes): Bakterier som naturligt finns på huden kan tränga in i igentäppta porer och orsaka inflammation.
- Lokal inflammation: Igensatta porer och bakterieinfektioner kan leda till inflammation i talgkörtlarna.
Riskfaktorer
Följande faktorer kan öka risken för att utveckla akne:
- Genetiska faktorer: Vissa personer kan ha en ärftlig benägenhet att utveckla akne.
- Polycystiskt ovariesyndrom: Denna hormonella obalans kan bidra till uppkomsten av akne.
- Läkemedel: Vissa läkemedel, som litium, p-piller med gestagen och systemiska steroider, kan utlösa eller förvärra akne.
Diagnoskoder
Diagnosen akne ställs vanligtvis genom en klinisk bedömning baserad på ålder, hudens tillstånd och lokalisation av utslagen. För att underlätta valet av behandling kan akne klassificeras och graderas enligt följande:
Komedoakne: Utslaget består främst av komedoner (hudormar).
Papulopustulös akne: Utslaget består av både komedoner och inflammerade papler och pustler.
Nodulocystisk akne: Utslaget innefattar djupa, smärtsamma noduler och cystor.
Att förstå orsakerna och riskfaktorerna för akne samt att använda korrekta diagnoskoder är viktigt för att kunna välja rätt behandling och hantera sjukdomen på bästa sätt.
0 Comments